Administrativ information
Titel | EU:s lagstiftning om mänskliga rättigheter |
Varaktighet | 60 minuter |
Modul | C |
Typ av lektion | Föreläsning |
Fokus | Etisk – efterlevnad, laglighet och mänsklighet |
Ämne | EU:s och internationell lagstiftning/ramverk om data, AI, mänskliga rättigheter och jämlikhet |
Nyckelord
mänskliga rättigheter, integritet, antidiskriminering,
Lärandemål
- Rationalisera och diskutera ämnen som rör AI och mänskliga rättigheter
Förväntad förberedelse
Lärande händelser som ska slutföras innan
Ingen.
Obligatoriskt för studenter
Ingen.
Valfritt för studenter
- Referenser Frederik J. Zuiderveen Borgesius (2020) Förstärkt rättsligt skydd mot diskriminering genom algoritmer och artificiell intelligens, The International Journal of Human Rights; Frederik J. Zuiderveen Borgesius (2018) Diskriminering, artificiell intelligens och algoritmisk, Europarådet; Philipp Hacker (2021) First Principles to the Artificial Intelligence Act, Law, Innovation and Technology; Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (2018) #BigData: Diskriminering i datastödda beslutsprocesser
Referenser och bakgrund för studenter
Ingen.
Rekommenderas för lärare
Ingen.
Lektionsmaterial
Instruktioner för lärare
Läraren bör ta upp följande ämnen:
- Allmän medvetenhet om grundläggande rättigheter och rättsliga ramar i AI-sammanhang
- Antidiskriminering
- Sekretess
- Mänsklig värdighet
- Tillgång till rättslig prövning
Artificiell intelligens (AI) har potential att avsevärt påverka mänskliga rättigheter i olika aspekter av samhället. I takt med att AI-tekniken utvecklas medför den en rad regleringsmässiga utmaningar och överväganden för att säkerställa att dessa framsteg överensstämmer med och respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna. Flera viktiga regleringsfrågor avseende mänskliga rättigheter i samband med AI är bland annat följande:
1. Integritet och dataskydd: Fråga: AI-system kräver ofta tillgång till stora mängder personuppgifter för att fungera effektivt. Detta ger upphov till farhågor om integritetsintrång och obehörig dataanvändning. Regleringssvar: Dataskyddslagar som den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) i Europa och liknande förordningar globalt sätter standarder för insamling, behandling och lagring av personuppgifter. AI-utvecklare måste följa strikta dataskyddsprinciper och få informerat samtycke från användare.
2. Diskriminering och bias: Fråga: AI-algoritmer kan ärva fördomar som finns i utbildningsdata, vilket leder till diskriminerande resultat på områden som anställning, utlåning och brottsbekämpning. Regleringssvar: Bestämmelser kan kräva transparens i AI-algoritmernas beslutsprocesser. Partisk revision och konsekvensbedömningar kan bidra till att identifiera och mildra diskriminerande effekter. Befintliga lagar mot diskriminering kan också tillämpas på AI-system.
3. Yttrandefrihet och informationsfrihet: Fråga: AI:s förmåga att manipulera och generera innehåll väcker oro över desinformation, falska nyheter och censur. Regleringssvar: Förordningarna kan inriktas på öppenhet när det gäller ursprunget till AI-genererat innehåll och mekanismer för att kontrollera äktheten. Att balansera yttrandefriheten mot behovet av att förhindra skadlig felaktig information är en utmaning. 4. Arbets- och anställningsrättigheter:
Fråga: Automatisering som drivs av AI kan leda till uppsägningar och påverka arbetstagarnas rättigheter och anställningstrygghet. Regleringssvar: Arbetslagar kan behöva uppdateras för att ta itu med frågor som omskolning av uppsagda arbetstagare, potentiella förändringar i anställningsavtal på grund av human-AI-samarbeten och säkerställa rättvis behandling för arbetstagare som påverkas av AI-drivna förändringar.
5. Rätt till rättvis rättegång: Fråga: AI:s engagemang i rättsliga processer, såsom prediktiva polis- och dömande algoritmer, väcker frågor om korrekt process och rätten till en rättvis rättegång. Regleringssvar: Rättsliga ramar bör säkerställa transparens och förklarbarhet för AI som används i rättsliga avgöranden. De bör också tillhandahålla mekanismer för ansvarsskyldighet och förmåga att utmana AI-genererade resultat.
6. Övervakning och mötesfrihet: Fråga: AI-driven övervakningsteknik kan inkräkta på medborgarnas rätt till integritet och mötesfrihet. Regleringssvar: Att hitta en balans mellan säkerhetsbehov och individuella rättigheter är avgörande. Förordningar kan begränsa användningen av AI-övervakning i vissa sammanhang, kräva strikt tillsyn och säkerställa begränsningar av datalagring.
7. Tillgång till grundläggande tjänster: Fråga: AI-drivna system kan användas för att fördela resurser och tjänster, eventuellt exklusive marginaliserade befolkningsgrupper. Regleringssvar: För att säkerställa lika tillgång till samhällsviktiga tjänster och samtidigt förhindra digital utestängning krävs förordningar som föreskriver transparens, rättvisa och beaktande av sociala effekter i utformningen av AI-system.
Konturer
Längd (min) | Beskrivning |
---|---|
15 | Diskriminering och bias |
15 | Yttrandefrihet och informationsfrihet och rätt till rättvis rättegång |
15 | Övervakning och mötesfrihet |
15 | Tillgång till grundläggande tjänster |
Erkännanden
Masterprogrammet Human-Centered AI har samfinansierats av Fonden för ett sammanlänkat Europa i Europeiska unionen inom ramen för Grant CEF-TC-2020–1 Digital Skills 2020 EU-IA-0068.